Undervisning 22 mars

Jesus Kristus del 2 av 3 - Jesus 100% människa

Sedan gick Jesus med dem till ett ställe som heter Getsemane, och han sade till dem: ”Sitt kvar här, medan jag går dit bort och ber.” Han tog med sig Petrus och Sebedaios båda söner. Sorg och ängslan kom över honom, och han sade till dem: ”Min själ är bedrövad ända till döds. Stanna här och vaka med mig.” Han gick lite längre bort, kastade sig till marken och bad: ”Fader, låt denna bägare gå förbi mig, om det är möjligt. Men inte som jag vill, utan som du vill.” Han gick tillbaka till lärjungarna och fann att de sov, och han sade till Petrus: ”Ni orkade alltså inte hålla er vakna en enda timme med mig? Vaka, och be att ni inte utsätts för prövning. Anden vill, men kroppen är svag.” Sedan gick han bort och bad för andra gången: ”Fader, om denna bägare inte kan gå förbi mig utan jag måste tömma den, så låt din vilja ske.” När han kom tillbaka fann han återigen att de sov; de orkade inte hålla ögonen öppna. Han lämnade dem och gick bort och bad för tredje gången med samma ord. Sedan kom han tillbaka till lärjungarna och sade till dem: ”Ja, ni sover och vilar er. Men nu är stunden här då Människosonen skall överlämnas i syndarnas händer. Stig upp, låt oss gå. Här kommer han som skall förråda mig.”
[Matt 26:36-46]

1. Vad kännetecknar det mänskliga? Drifterna, det som vi delar med djuren. Viljan till fortplantning: den sexuella törsten, att se på det andra könet med ett begär. Aggressionen: instinkten att försvara oss själva mot yttre hot. Överlevnad: Mat, Moders- och fadersinstinkter. Sårbarhet inför naturen, sjukdomar och ytterst döden, den fiende som vi inte kan hejda, som tillslut kommer besegra oss.

Hur tänkte Jesus på sex? Hade han sexuella fantasier? Slog han sina syskon? ljög han för att klara sitt eget skinn som barn? Var han sjuk eller halt. Slog han sig på tummen, hur reagerade han på det? Med mild och from oberördhet? Är det mänskligt?
Jag ifrågasätter inte att Jesus var syndfri utan snarare vad det innebär att vara syndfri.

Hur vi ser på Jesus formar vår bild av Gud och tron. Men också vår bild av människan, lidande och oss själva. Får vi också vara människor? Får vi dela allt detta som Jesus delade? Eller ska vi ha dåligt samvete för det? Gud har skapat människan och Jesus är en befriare av människan. Gud såg att det var gott. Var går gränsen mellan mänskligt och synd, var blir mänskligt snarare omänskligt? Ett hot mot människan. Sätter vi gränsen för tidigt så att allt blir synd så förminskar vi Guds skapelse i förakt för det Gud gjort till gott. Ofta handlar det om kroppen. Kroppen är en viktig del av våra liv. De grundläggande behoven berör kroppen. Men det är en villolära att se kroppen och det kroppsliga som syndigt. Jesus var kroppslig, tom. uppstod med denna kropp!

Under sitt liv på jorden uppsände han med höga rop och tårar enträgna böner till den som kunde rädda honom från döden, och han blev bönhörd därför att han böjde sig under Guds vilja. Fast han var son lärde han sig lyda genom att lida 
[Heb 5:1-8]

2. Inte min vilja, utan din. Olika viljor inom treenigheten. Detta för att Jesus blivit människa helt och hållet. Är Fadern den som vill att Sonen ska dricka bägaren? Är Sonen den som inte vill? Är det tvärtom? Är viljorna helt motsatta? Ibland vill man både och. Jag vill inte erfara smärtan, men jag vet att det är nödvändigt för ett högre syfte.

Jag vill varna för en alltför andlig syn på Jesus. Även om han också var 100% Gud så ser vi inte mycket av det i Getsemane. Det som var så tydligt i Kol 1:15-20. Var är Gud i Getsemane? “Min Gud, min Gud varför har du övergivit mig?” Smärtans väg, Guds frånvaro har redan börjat här i Getsemane.

3. Jesus är nästan bitter mot lärjungarna som inte orkar vaka med honom. Han är ensam och han ger uttryck för den övergivna människans erfarenhet. Hur mänsklig är Jesus? Hur mänsklig låter vi honom vara? Han har ett samtal med Fadern, men är det ett samtal? Är det inte ångestens röst som ropar ut i intet? Han är helt ensam.

Men att Jesus är 100% människa är till vår hjälp när vi lider av det mänskligas begränsningar: sjukdom, kraftlöshet, inte kunna räcka till, inte få behov tillgodosedda. Vi vet att när vi ber så ber vi till en som vet vad detta betyder, men också kan hjälpa.

Om Jesus inte varit människa skulle han inte ha kunnat försona människa och Gud. Vår frälsning, inkluderande våra kroppar, beror på Hans uppståndelse som människa. Han som är Den förstfödde från de döda.

När vi nu har en mäktig överstepräst som har stigit upp genom himlarna, Jesus, Guds son, låt oss då hålla fast vid vår bekännelse. Vi har inte en överstepräst som är oförmögen att känna med oss i våra svagheter, utan en som har prövats på alla sätt och varit som vi men utan synd. Låt oss därför frimodigt träda fram till nådens tron för att få förbarmande och nåd i den stund då vi behöver hjälp. [Hebr 4:14-16]